Tidningsbudet

OBS! Innan du läser vidare så bör du tänka på att du som har en osäker anställning (provanställning eller tidsbegränsad anställning) bör ta det försiktigt tills dess du får en tills-vidare-anställning.

Din arbetsgivare blir givetvis glad om du springer benen av dig och blir färdig så fort som möjligt. Det är frestande för trötta tidningsbud att stressa och komma hem till sängen igen så fort som möjligt. Det utnyttjas friskt av arbetsledningen som ofta lägger om distrikten så att du får mer att göra för samma lön. Risken är också överhängande att distriktet mäts om och din arbetstid förkortas fastän du har lika mycket jobb som innan mätningen.

De flesta förändringar är till din nackdel. Du får mer att göra för samma lön. I verkligheten får du en lönesänkning. Tidningsbud med bra disrikt bör därför arbeta på ett sätt som minskar risken för förändringar.

Till skillnad från förr har du numera i huvudsak tidlön. Du har närvaroplikt för en viss tid och får betalt för den tiden.

Detta innebär i korta drag att de tidningsbud som blir klara för tidigt riskerar löneavdrag eller nya arbetsorder som fyller upp arbetstiden medan de som drar över arbetstiden kan få några kronor extra i lön.

Den bufferttid som är reglerad i avtalet ger dig en tidsintervall om 15 inom vilken du helst bör vara färdig med utdelningen. Bufferttiden är 30 minuter, men den andra havlan (15 min) får du ingen lön för. Det är alltså inte tid för arbete, utan tid för rast och vila.

Exmpel:

Din sluttid är 5:30. Du bör vara färdig med utdelningen 5:15-5:30. Tar det längre tid så håller du först rast 15 minuter och fortsätter därefter jobba.

Skulle du jobba den första kvarten efter din sluttid så sitter cheferna och gnuggar händerna för då jobbar du ju gratis. Det är det sämsta en arbetare kan göra.

Slutar du tidigare än 5:15 riskerar du löneavdrag eller att chefen ger dig nya arbetsorder tills du har fyllt upp din arbetstid.

Som du säkert förstår så är det inte längre lönt att springa snabbt. I alla fall inte om arbetsledningen får veta att du blir färdig snabbt.

Därför:

Har du ett distrikt som är ganska lätt och du snabbt blir färdig med så är det bästa du kan göra att varva ner och ta det lugnt. Ta några korta pauser, vila och drick några klunkar vatten.

Ligger du alltid på gränsen till att hinna med så är det ändå bäst att varva ner och ta det lugnt. Ta ut din 15 minuters rast (den obetalda delen av bufferttiden) och jobba lite längre varje dag. Då får du mer i lönekuvertet och tjänar reda pengar på istället för att slita ut dig till ingen nytta.

Det är ju inte du som med din kropp skall betala priset för att arbetsledningen mäter distrikten fel, utan det är dina chefer som skall tvingas betala mer till dig.

I det kollektivavtal (det nya från 2011) som gäller för Sveriges tidningsbud finns något som kallas bufferttid.

Bufferttiden innebär kort att du har tillåtelse att gå från jobbet max 15 minuter före din sluttid om du är färdig med distriktet innan sluttiden. I gengäld får du ingenting betalt om du behöver jobba upp till 15 minuter längre än sluttiden.

Bufferttiden består av två halvor. Dels de första 15 minuter före din sluttid. Dels de sista 15 minuter efter din sluttid.

Exempel:

Du har sluttid 5:30. Din buffertid börjar 5:15 och slutar 5:45. Du är fri att gå från jobbet tidigast 5:15 om du är färdig med dina arbetsuppgifter, men får ändå betalt fram till sluttiden. Skulle du däremot inte vara färdig på sluttiden så förväntas du jobba upp till 15 minuter utan lön.

Se istället dessa 15 minuter som rast och vila. Du som har möjlighet kan sitta i en varm trappuppgång eller i bilen. Läs en tidning, ät en frukt eller vad som helst utom just att jobba.

När "rasten" är slut börjar du jobba igen.

Exempel:

Vid 5:30 märker räknar du med att behöva ca 8 minuter till för att bli färdig. Nu tar du först rast 15 minuter tills kl blir 5:45. Först då fortsätter du jobba de minuter som återstår.

Att tidningsbud kan och bör ta rast är ett helt nytt fenomen, men det är inte konstigare än att många andra arbetare har frukostpaus, middagsrast och kaffepaus. En rast är oftast en tid under arbetspasset som du inte får betalt för. Du jobbar naturligtvis inte under middagsrasten.

På de flesta arbetsplatser skulle du bli betraktad som arbetsnarkomen och kanske t o m sinnesrubbad om du jobbar på middagsrasten. Den är ju till för att du ska få en chans att äta en bit, vila lite och prata med dina arbetskamrater. Dessutom är det sannolikt ett avtalsbrott eftersom du i så fall säljer din arbetskraft för 0 kr. Ingen arbetare skall sälja arbetskraft

Därför är det bara naturligt om du som tidningsbud också får en ärlig chans att hålla rast och vila. Ta den rasten om du behöver jobba efter sluttiden genom att vila dina obetalda 15 minuter innan du fortsätter, om det så bara är två minuter kvar av arbetspasset. Så gör man på i stort sett alla andra jobb i Sverige.

Inledning

Med denna blog vill jag ge tips och goda råd till Sveriges tidningsbud för trivsammare, enklare och lättare arbetspass.

Min målsättning är att tidningsbud skall stressa mindre, pausa och vila oftare och få betalt för varje minut och sekund av arbete och dessutom få betalt för all den tid som går åt för att täcka upp för arbetsgivarnas tillkortakommanden.

Jobbet som tidningsbud är oftast ett ensamarbete, utan tillgång till personalutrymmen. Väldigt många tidningsbud har inte ens tillgång till toalett.

Hur bra eller dåligt jobbet är varierar extremt mycket från ett distrikt till ett annat. Medan några tidningsbud har gemytliga villadistrikt så har andra extremt påfrestande trappdistrikt. Medan en del tidningsbud knappt ser en annan människa på flera månader så tvingas andra jobba i kaosartade centrala stadsdelar med allt det stök och de risker det medför.

Distrubutionsföretagen har en extremt dålig människosyn som de flesta tidningsbud påverkas mer eller mindre av.

Det händer väldigt lite med löneutvecklingen och arbetsmiljön.

Fackligt

För tidningsbud som vill organisera sig och verka för bättre arbetsvillkor finns två idag fungerande fackföreningar att välja på. Dels är det Transportarbetarförbundet och dels är det SAC-Syndikalisterna.

För dig som jobbar för Tidningsbärarna i södra Sverige så rekommenderar jag medlemsskap i Malmö LS. Malmö LS är den lokala samorganisationen i den här redionen och inordnar sig under SAC-Syndikalisterna.

SAC-Syndikalisterna har den stora fördelen att du kan vara medlem oberoende av vilket yrke du har. Du kan alltså ha samma starka fackliga stöd i ditt jobb som tidningsbud på natten och nästan vilket annat jobb som helst på dagen.

Jobbar du inom kommunal på dagtid och därför är medlem i Kommunalarbetarna så är du i princip lämnad åt ditt öde i alla frågor som gäller jobbet som tidningsbud fastän du betalar din medlemsavgift. Så icke om du är syndikalist.

Dessutom är SAC-Syndikalisterna den enda fackförening som verkligen står på din sida i kampen för dina rättigheter, för din lön och din arbetsmiljö. Läs mer på SAC-Syndikalisterna!

Bakgrund

Du behöver inte tro att jag dillar om något jag inte vet något om. Jag har drygt 10 års erfarenhet som tidningsbud. Det har blivit ett antal olika distrikt och transportmedlet har varit mellan från egen bil, egen cykel, företagsbil eller Tidningsbärarnas fyrhjuliga vagn. Den senare i varierande skick.

Jag har varit med om bra dagar, dåliga dagar, hänsynslösa distriktsomläggningar, konflikter med cheferna och fackliga förhandlingar. Jag har fått bevittna hur cheferna trakasserar tidningsbud som vågar säga ifrån och inte vill rätta sig i ledet och lyda och hur de begår regelrätta lagbrott för att sätta tidningsbud på plats. Däremellan har livet som tidningsbud någon gång piffats upp av de abonnenter som visar uppskattning och bemödar sig att hänga en liten julgåva på dörrhandtaget.

Mål

Min målsättning är att du som tidningsbud ska få följande:

• 100% högre lön jämfört med avtalet 2011
• Garanterad tillgång till en ren toalett med alla behövliga tillbehör
• Väderskyddad avhämtningsplats med lämplig arbetsbelysning
• Arbetskläder och arbetsskor efter max en vecka i jobbet
• Ryggsäck första arbetsdagen
• Fri pannlampa/ficklampa och fria batterier
• Annan lämplig arbetsbelysning efter behov
• 12 "jag-pallar-inte-dagar" som du kan ta ut efter behov utan förvarning
• Skyddsombud som tar sitt uppdrag på allvar
• Frihet att vägra eller begränsa utdelningen på adresser med alltför stora brister
• Sänkt arbetstidsmått från 40 till 20 timmar (ökar möjligheten att gå med i a-kassan)
• Större frihet att välja antal arbetspass per vecka
• Inflytande över distriktets utformning

Listan blir sannolikt längre framöver!

Reservation

Det jag skriver skall icke uppfattas som den enda möjliga sanningen. Det kan förekomma stavfel eller andra felaktigheter i texterna. Du får gärna kommentera och rätta mig.